Helena

En stund för mig själv i solen efter körskolan i väntan på att sushin ska hämtas. Som sällskap har jag inte mindre än två mattidningar. Den ska jag hem och pussa på min dotter. På bara två timmar så längtar jag ihjäl mig. <3

Idag är det dags för den efterlängtade 1-årskontrollen och den mindre efterlängtade vaccinationen. Det ska bli så roligt att se hur mycket hon har växt. Jag tror att hon har växt en hel fel på längden. Eller så är det bara för att hon går rakare för varje dag som jag tycker att hon verkar längre. ;) om en timme vet vi.

Jag är inte speciellt orolig för vaccinationen faktisk. Hon jag klarat de andra två bra och jag själv är inte det minsta rädd för sprutor. Hoppas vi slipper feber bara.

Efter Bvc ska Freja umgås med sin farmor och jag ska till körskolan. Ikväll blir det väl till att kolla matchen. Fast jag är inte speciellt laddad om jag säger så. Kanske bakar nya tårtbottnar istället. Har redan misslyckats en gång idag. Jag fattar inte vad jag gör för fel. Jag får nog byta recept trots att detta är välbeprövat. Har en ganska rolig tårta på gång till midsommar. Om jag orkar. Annars blir det cupcakes. Har jag riktigt tråkigt i veckan kanske det blir både och. ;)

Nehe. Snart dags att traska ner till stan. Freja ska bara peta i sig resten av lunchen. Hon äter superbra själv nu. Försöker använda skeden och allt. ;)

Nu är vi på hemmaplan igen. Helgen har vi spenderat i Smögen tillsammans med Malin och Angela. Vi har haft jättemysigt och Freja har skött sig exemplariskt, som vanligt. :)

Jag ska försöka lägga in lite bilder senare idag. Har se flesta bilderna på kameran och det hinner jag inte pilla med nu.

Idag ska vi ta en promenad (eller åka buss om vi känner oss lata) upp till Tröingeberg och träffa 4 mammor ur föräldragruppen. Ska bli skoj att träffa dom igen och träffa kidsen. Alltid kul med jämngamla. :)

Så nu ska jag hämta upp Freja som ligger och småpratar i sin säng och klämma i oss lite frukost och sen ska vi försöka komma iväg. Vi har en ganska lång promenad framför oss. Uppför dessutom. Pju!

Helt otroligt!
Klockan är inte ens 22 och jag ligger redan nerbäddad i sängen. (Okej, klockan slog precis över till 22.00. Men ändå!) Jag kan knappt minnas när det hände senast. Nattuggla som man är.

Men idag beror det nog på att Freja la sig redan strax efter 20, typ en timme tidigare än vanligt. Så min fixar-tid / egen-tid startade ju tidigare.

Vi är mitt inne i en rutinändring känns det som. Det är helt och hållet på Frejas villkor. Det är inte något jag kommit på. :-P

Jag märker mer och mer att hon nog inte behöver sova två gånger om dagen längre. Fast det är fortfarande så att hon oftast är lite för trött för att kunna skippa eftermiddagsvilan helt. Samtidigt som hon är lite lite för pigg för att vilja sova. Men vi experimenterar för fullt. Igår t.ex. så sov hon i ca 2,5 timme från 11.15-13,45 och då tyckte hennes mamma att hon inte behövde sova en gång till. Och det funkade bra. Hon var lite gnällig sista 45min innan vi la henne. Men sen somnade hon som en stock vid 21.

Och idag var hon jättepigg och på ett strålande humör hela fm. Klockan passerade 11. Den passerade halv 12. Och så fortsatte det. Hon brukar sova vid 11 i vanliga fall. Ibland tom tidigare. Och när klockan började närma sig halv 1 tyckte jag att det var dags för lunch. Så hon fick i sig en portion lasagne innan vilan idag. Thats a first.

Problemet idag blev iaf att hon sov för lite för att orka hela kvällen. 1,5 timme räcker inte riktigt. Och eftersom hon sov så sent så fanns det inte en chans att få henne att sova i rimlig tid på em. Så jag kan lova att det var en trött Freja jag gick in och la vid 20.

Det känns som det hade varit en bra rutin faktiskt om jag får bestämma. Frukost, mellis, lunch, 2 timmar vila, mellis, middag och i säng vid 20. kan nog funka bra inför dagis också. :)

I helgen blir det iaf inget experimenterande. Vi ska till Smögen och mysa och så vill jag helst slippa en trött och gnällig Freja. Om det går. ;)

Nu ska jag sova. Ska krypa upp nära min älskade S. Ska trots allt vara ifrån honom hela helgen.

Godnatt!

Usch!
Jag har hela huvudet fullt med föräldrapenning, dagistimmar, deltidsarbete, schemaläggning och en liten gnutta separationsångest.

Dagis känns vääääldigt overkligt. Hur ska jag klara av att vara ifrån Freja så många timmar om dagen. Jag kommer längta ihjäl mig.

Det är ett jäkla pusslande och planerande för att få det att gå ihop. Jag vill verkligen inte gå tillbaka och jobba heltid så länge Freja är så här liten för jag vill inte att hon ska behöva vara så många timmar om dagen på dagis. Men samtidigt vill jag inte att försäkringskassan sänker mitt SGI så dagarna måste räcka för att komma upp i heltid även när jag jobbar mindre. Rörigt som fan! Mycket att hålla koll på. Rent ekonomiskt hade det räckt att jag jobbar halvtid helt utan föräldrapenning. Men eftersom jag gärna behåller min SGI till nästa barn så måste jag ta ut dagar. Sjukt irriterande.

Men det lutar åt att Freja får börja på dagis i mitten eller slutet av oktober. Då är hon iaf dryga 16 månader. Det känns helt okej. Så jobbar jag 50% i ett par månader så vi kommer in i lite nya rutiner och går upp på 70-80% sen. Så får vi se hur det funkar och hur länge dagarna räcker. Sen får jag väl bli gravid igen. ;) Eller gå upp på heltid, det är ju också ett alternativ. :-P

Mycket tankar och funderingar. Det är jobbigt att vara vuxen. ;)

Nu är Frejas första födelsedag slut och jag kan inte låta bli att bli lite för känslosam. Pausa tiden, tack!

Jag hinner inte med. Hon växer på tok för fort.

Min lilla lilla Freja börjar bli stor! Och jag börjar inse att den här tiden aldrig kommer tillbaka. Man skulle nog kunna säga att jag har lite separationsångest. Shh! Dont tell anyone.

Men jag älskar verkligen att se vilken härlig liten flicka hon har blivit. En liten tjej med busigt humör, glimten i ögat och massa personlighet. Hon får mig att skratta varje dag. Hon gör verkligen mina dagar bättre.

Jag kunde aldrig någonsin föreställa mig hur moderskapet skulle kännas. Innan man hat känt den enorma kärlek man känner för sitt barn så kan man inte föreställa sig det. Man tror att man kan det. Men man är inte ens i närheten. Det finns ingenting jag inte skulle göra för den flickan. Ingenting! Hon och Samuel är mitt allt. Jag är så tacksam för att just jag får vara hennes mamma och stå vid hennes sida när hon växer upp. Underbara unge!

Jag sitter inne i hennes rum nu och hon sover sen länge. Men jag kan inte slita mig. Det är då mysigt att höra henne sova. Men snart ska jag torka tårarna, mamma-tårarna, och gå och lägga mig bredvid mannen i mitt liv. Mannen som jag kommet älska för all framtid. Han har ju gett mig Freja.

Kärlek! <3

4,5 timme



9 dagar



1 månad




2 månader



3 månader



4 månader



5 månader



6 månader



7 månader



8 månader



9 månader



10 månader



11 månader



1 år

Mamma älskar dig Freja!

Måste bara få ur mig det här också... ;)

För 1år sen vid den här tiden satt vi i behandlingsrummet på förlossningen och väntade på att jag skulle få en ny sovdos (morfin för att kunna sova igenom värkar). Vi hade överraskat en hel festsal full med folk genom att dyka upp helt oväntat på bröllopsmiddagen trots att vi meddelat brudparet att vi var tvinga att föda barn istället för att komma. ;)

Vid midnatt fick jag morfinsprutan och en sömntablett och somnade ganska snabbt skulle jag tro. Men vaknade cirka en timme senare med rejäla värkar som inte alls gick att slumra igenom trots morfinet. Efter att ha flugit upp ur sängen, rusar in på toaletten ett par vändor och stått och flåsat böjd över sängen, och antagligen både svurit, gapat och gråtit en hel del, så ringde S efter barnmorskan.

Efter att ha blivit undersökt av inte mindre än 2 damer, eftersom hon fick ringa på förstärkning, konstaterades det efter ett ultraljud att lilla Freja låg i säte. Då hade klockan hunnit bli 2 och bara 49 minuter senare var hon ute.

Jag tänker tillbaka på de där dagarna väldigt mycket. Och ännu mer nu när det har gått ett år. Jag tittar på klockan flera gånger om dagen och tänker på vart i förlossningen jag var just den tiden. Galet kanske?! Jag vet inte... Men det är en så häftig känsla. Det är redan 1 år sen. Det är snart 1 år sen jag låg i förlossningssalen med orörliga ben pga bedövningen med en sovande, bara några timmar gammal flicka sovande bredvid mig och ringde runt till alla och berättade att det var klart. Hon var ute. Vi var föräldrar.

Kommer aldrig glömma den känslan. Jag kommer aldrig glömma känslan av samhörighet jag kände med Samuel efter att ha fått igenom det tillsammans Att ha skapat ett liv. Ett barn som sammanfogar oss för all framtid.

Underbara underbara minnen. Trots den knepiga förlossningen med det snopna slutet. ;)

Hon är här.
Hon är underbar.
Det är det viktigaste.

<3

Jag tänker inte kommentera matchen.
Jag tänker inte klaga på spelarna.
Jag tänker inte klaga på ledningen.
Jag tänker definitivt inte läsa alla negativa och klagande artiklarna, blogginlägg eller statusuppdateringar som skickas ut i cyberrymden just nu.
Jag tänker inte ge upp och säga att EM är över.

Nix!

Jag tänker däremot säga grattis till Ukrainska landslaget och de ukrainska fansen.
Jag tänker se fram emot matchen på fredag.

och allra viktigast...

Jag tänker behålla hoppet.

Frankrike och England har bara 1 poäng var. Så om vi vinner mot England på fredag och Ukraina slår Frankrike, eller till och med spelar oavgjort, så är vi helt plötsligt uppe på en andra plats.
EM är inte slut. Långt ifrån.

Tro fan att det är uppförsbacke nu. Men alla kan behålla sina syrliga kommentarer om EM-fiasko, skandal och ett utslaget Sverige tills det faktiskt är sant. Vi har fortfarande avgörandet i våra egna händer (eller i spelarnas fotbollsskor kanske?). Två vinster är allt(?) som krävs.

Och hör sen!

Vilken dag vi hade igår. Fullt hus hela dagen. Massa trevligt sällskap och Freja fick mängder av fina presenter. Tänk att hon är så älskad av så många. Underbar känsla för en stolt mamma. :)

Bilder från gårdagen kommer under morgondagen. När jag orkar sitta vid datorn. ;)

Idag för ett år sen var jag inne på mitt andra dygn med värkar och jag minns att vi sa "Typiskt att hon ska komma idag. Nu får ju pappa rätt!" eftersom min pappa råkar fylla år idag och hade tippat att BarbaLiten skulle födas på hans födelsedag. Jag kommer ihåg att Samuel, med lättsam ton, sa till mig redan tidigt på dagen att hålla emot så hon inte skulle komma förrän efter midnatt. Jag skrattade lite halvhjärtat och förklarade lite smått hysteriskt att jag tänker då f-n inte heller ha värkar så hela dagen idag också. Jag hade ju trots allt redan gått igenom ett helt dygn med stundvis både starka, långa och relativt täta värkar. Tji fick jag. Tänk vad mycket jag hade framför mig!

Just idag av alla dagar bestämde sig Freja för att vakna 1 timme tidigare än vanligt. Nästan 1,5. Halv 7 ropade hon på mig. Då stod hon klarvaken i sin säng och flaxade med halva pyjamasen på sig. ;) Jaha... Bara att gå upp. Kan inte dra mig i sängen som jag brukar heller för jag har visst lovat S sovmorgon. Så nu har jag bäddat ner mig själv i soffan med täcke och allt så känns det iaf som får dra mig lite. Jag ska slappa mig igenom ett avsnitt av game of thrones och sen är det nog dags för frukost innan vi kickar igång dagen.

Nu är tårtbotten nummer 4 i ugnen och tack vare min nya vän så hann jag städa nästan hela köket mesans den vispade ägg och socker. Perfekt.

Jag har varit himla flitig idag trots att jag känner mig riktigt slö. Hur gör det ihop?

Jag har vikt all torr tvätt, hängt den nya tvätten och det går en maskin inne i badrummet just nu. Plus att jag har dammsugit köket för tredje dagen i rad. Kände att det var ett måste eftersom Samuel tappade en glastallrik i golvet i morse så både jag och Freja vaknade med ett ryck.

Nu aka jag sätta på ett avsnitt av Game of thrones, dricka en kopp kaffe och skriva handlingslistan. I eftermiddag ska jag dammsuga resten av lägenheten, göra fyllningar och lägga ihop tårtorna, åka och handla och göra en sås till grillningen imorgon.

Jag har bestämt mig för att verkligen vara förberedd den här gången. Inget stressande imorgon förmiddag. Då ska vi ta det lugnt och förhoppningsvis hinner jag göra mig iordning i lugn och ro när Frejs sover middag. Och när väl alla våra gäster är här så ska jag kunna ta det lugnt och umgås. Inte springa som en stafettlöpare in och ut ur köket.

Det är min plan.

Jag skulle vilja påstå att det är ganska lätt att baka en tårtbotten. Det är inte speciellt mycket som kan gå fel om man bara följer ett recept. Så länge man vispar ordentligt så borde det blir en luftig och god tårtbotten.

Trodde jag...

I förra veckan bakade jag dubbel sats eftersom jag ska göra två tårtor. Smeten blev jätte luftig och helt kritvit men bör jag hade fyllt upp den ena formen hände det... En enorm mjölficka visade sig. Jag försökte vända ihop det försiktigt men det sket sig. Den ens botten fick inget fint lyft alls utan blev mycket tyngre och plattare än den första.

Så igår startade jag KitchenAiden för att baka en ny. Smeten blev om omöjligt ännu bättre och botten såg jättefin ut när jag plockade ut den ur ugnen. Luftig, lagom med färg och släppte fint från pappret. Jag vände den uppochner och lät den svalna. Men vad hände när jag skulle packa ihop den och lägga in den i frysen?

Det översta på kakan satt kvar på skärbrädan och ut rann SMET. Den var inte färdig!!! Behöver jag säga att jag blev vansinnig? Saker flög...

Så nu måste jag ställa mig och baka en tråkig tårtbotten IGEN. alternativt använda den misslyckade som ligger i frysen. Och alla som känner mig vet vad jag kommer göra.... :-P

Det blev något så enkelt som en rulltårta med chokladsmörkräm toppad med vispad vaniljgrädde och färska hallon. Mums!

Det är bara Freja i den här familjen som har firat nationaldagen idag. Hon var med sin gudfar och hans "vän" Xandra i Falkahallen där kommunen hade sitt firande i år. Hon hade med sig både en ballong och en flagga hem och jag fick veta att hon hade haft jätteroligt. Allra roligast hade det tydligen varit att titta på gäng dansare. Hon skaffade väl antagligen ny inspiration till sina dansuppvisningar här hemma. :)

Jag däremot har varit väldigt flitig. Idag igen.

Malin kom hit redan i förmiddags och åt sen frukost med oss sjusovare. Vi gick inte upp ur sängen förrän klockan var 9 idag. Fast vi vaknade kl 8. I en hel timme låg Freja och gosade med mig och tittade på Disney Junior. Kvalitetstid!!!

Sen har vi hunnit med att baka två sorters småkakor (en sats hamnade dock i soporna. Man MÅSTE ha format till hallongrottor. De flyter ut, blir helt platta och bränns annars.), bakat en nationaldagstårta, lagat lunch och testat ert nytt kryddsmör inför lördag, dammsugit och torkat golv, slappat i solen, spelar Uno på balkongen, ätit pizza och sett det sista avsnittet av Greys för den här säsongen.

(Vilket jäkla slut för övrigt. Ska man behöva vänta hela sommaren nu på att få veta hur det går!? Usch! Jag hatar säsongsavslutningar som är så spännande. Kommer de bli hittade? Vilka överlever? Kan det bli höst snart?)

Imorgon har vi också en del att stå i. Jag ska tvätta, göra en ordentlig sats av kryddsmöret (om jag orkar gå och handla), ringa fk och räkna på dagar, städa sovrummet och på eftermiddagen ska jag göra tårtfyllningarna och lägga ihop tårtorna tror jag.

Fullt upp. Plus att S ska jobba över. Jippi!

Nu är det dags sova. Äntligen!

Vill börja med att säga något viktigt...

Tack för att du finns Lina och för att du är så härlig. Det är skönt att veta att du finns där. :)

Jag trotsade huvudvärken och fick gjort precis allt jag siktade på plus lite extra tom. Mamma-krafterna är nästan oändliga. ;)

Teorilektionen gick bra. Den kändes väldigt vettig och det känns som jag faktiskt lärde mig en del. Speciellt hur man beter sig i korsningar. Känner mig ganska taggad faktiskt. Kanske borde passa på att boka någon körlektion nu när jag ändå är igång. Duktiga jag.

Under tiden jag var på körskolan hade Freja det mysigt med sin farmor. Dom åt mellanmål, busade och gick en promenad.

När jag kom hem gick jag raka vägen ut i köket för att göra i ordning killarnas baguetter men min nya vän såg så ensam ut så jag passade på att baka innan middagen istället. ;) Det fick bli en sats rabarbermuffins eftersom jag hade ett par stjälkar över efter att jag gjorde kompotten. De fick iaf godkänt av S och Klaesson. Så killarna får med sig en låda muffins på bilresan imorgon också.

Baguetterna gjorde jag efter middagen istället. :)

Hemmafru? Inte jag inte...

Nu ska jag äntligen lägga huvudet på kudden. Eller snarare på Samuels bröstkorg. Där sover man som bäst. ;)
Imorgon ska Malin umgås med oss och jag ska presentera henne för Fröken KitchenAid, vi ska baka småkakor till kalaset. Plus att jag hoppas att jag hinner ta ett röj hör hemma också. Dammsuga och torka golven iaf. Det behövs.

Nehe! Dags att sova.
Godnatt världen!

Jag är helt slut och klockan är bara 15. Får plocka fram superkrafterna om jag ska orka resten. Mamma-krafterna.

Än så länge har vi hunnit med att baka bröd inför helgen, koka rabarberkompott till tårtan, städat köket ett par gånger, busat och begravt huvudet i släktfejder.

Det är det sistnämnda som tömt mig på energi. Varför kan inte alla hålla sams? Allt hade varit så mycket enklare. Kalaset på lördag, det första med släkten, börjar kännas mer obekvämt och olustigt än något jag ser fram emot. Kul! Speciellt när man har sett fram emot den här dagen i över ett år. Jag fantiserade ju om Frejas första kalas redan innan hon föddes. Och nu tvingas jag välja sida. Jag tvingas tassa omkring. Jag tvingas planera för att undvika bråk och konfrontationer. Precis vad jag förställde mig när jag drömde om den här dagen.

Tröttsamt och utmattande är vad det är!

Om en timme ska jag dessutom hoppa på cykeln och trampa ner till körskolan för en andra teorilektion. 90 minuter i en källare för någon ska lära mig allt jag behöver veta om stadskörning. Jippi! Det längtar jag extra mycket efter nu när huvudet känns som det ska sprängas.

När jag kommer hem ikväll ska jag ut i köket igen och göra baguetter som kullarna ska ha med sig imorgon när de åka till Tyskland. Tur man kan koppla av imorgon. Eller just det... Då ska vi baka kakor, göra tårtfyllningar och städa.

Det kan vara stressigt att vara mammaledig.

Är det förvånande att jag spenderar köket idag? Nä! Jag vill ju umgås med min nya kompis. :)

Idag för ett år sen var lilla Freja beräknad att födas. Tänk att det är ett helt år sen!

Så för ett år sen vägde jag nästan 20kg mer än nu. Jag sov med en kudde mellan knäna och en dålig dag hade jag en mellan fötterna, en bakom svanken och en framför magen också. Hur fick egentligen Samuel plats? Jag kunde knappt resa mig upp ur soffan själv och det tog flera minuter att vända sig om i sängen. Jag lusläste mängder av artiklar om förlossningar och jag tvättade babykläder. För ett år sen undrade jag vem det var som låg där inne i min mage. Jag undrade om det var en tjej eller en kille.

Jag kan inte förstå att det är ett år sen!

Idag har jag istället bakar tårtbottnar till helgens kalas. Vi har varit i Varberg och fikat med Lina och Clara. Mys! Och nästan viktigast av allt, vi har varit och köpt en KITCHENAID!!! Den där Samuel vet hur man gör en flicka lycklig.

Så ikväll åt vi nybakade scones med massa gott pålägg och en kopp te till kvällsmat.

Vi har helt enkelt haft en himla bra dag. :)

Äntligen över 1900!

Väldigt oviktigt. Jag vet! Men det är Rumble som är spelet nummer 1 just nu. ;)

Freja har sovit oroligt i över en vecka nu. Hon börjar gråta flera gånger per natt och jag tror inte hon är vaken utan att hon gråter i sömnen. Men oavsett så vaknar jag och känner att jag behöver gå in och trösta henne så hon inte vaknar helt. Väldigt frustrerande eftersom jag inte vet vad det beror på. Det känns som jag får gå upp flera gånger per natt helt utan anledning.

Men jag har en stark misstanke om att det är jobbiga tänder på gång. I början av veckan låg och och tuggade på snutten och fingrarna och det brukar hon aldrig göra och nu i slutet av veckan har hon blivit snuvig och det blev hon när de första tänderna kom. Plus att tandsköterskan vi träffade i tisdags sa att hon trodde det skulle komma fler tänder snart. Hoppas de tränger igenom snart isf så jag får tillbaka min glada och Goa Freja som sover hela nätterna.

Inatt har iaf varit extremt. Hon vaknar ganska tätt några gånger, typ 20-30 minuter emellan, och sen sover hon några timmar i sträck. Men inte inatt. Tror inte jag sovit mer än max två timmar i sträck inatt. Vid 12-tiden, tror jag det var, bar Samuel in henne till oss och efter nån timme av knuffande och gnällande gav S upp och la sig i soffan. Vi somnade om och fick sova till 3 när jag vaknade med ett ryck - Freja rullade ut ur sängen. Stackars lilla tjejen. Det gick bra som tur är. Syntes ingenting så hon blev nog mest rädd. Det tog drygt en halvtimme att få henne att somna om och sen vaknade hon vid 5 och sen vid 7. Jippi.

Detta betyder trötta föräldrar idag. Speciellt trött pappa som måste jobba stackaren.

Jaja.. Det går nog över med tiden. Hoppas på en bättre natt inatt.