"Min älskling var hemma"
Nu är han hemma hos mig igen, där han hör hemma.
5:45 hörde jag bilen parkera utanför och mitt hjärta slog minst dubbelt så fort än vad som anses vara hälsosamt. Fick tygla mig för att nte springa ut och kasta mig runt halsen på honom. Hade han varit ensam hade jag gjort det, men en av reskamratern var ju med.
Men vilken lycka när han äntigen kom innanför dörren. Tårarna rann och jag kunde inte sluta le. Min älskling var hemma.
Och underbar som han är hade han köpt Calvin Kleins Euforia till mig. Den luktar så gudomligt gott. Han är bara så perfekt.
Så nu har vi sovit hela dagen och bra legat och pratat i sängen. Gick upp för bara två timmar sen.
Nej nu sa ja göra någon nytta innan han kommer hem igen, för det blir inte mycket gjort när han är här. Då är det bara närhet som gäller.
5:45 hörde jag bilen parkera utanför och mitt hjärta slog minst dubbelt så fort än vad som anses vara hälsosamt. Fick tygla mig för att nte springa ut och kasta mig runt halsen på honom. Hade han varit ensam hade jag gjort det, men en av reskamratern var ju med.
Men vilken lycka när han äntigen kom innanför dörren. Tårarna rann och jag kunde inte sluta le. Min älskling var hemma.
Och underbar som han är hade han köpt Calvin Kleins Euforia till mig. Den luktar så gudomligt gott. Han är bara så perfekt.
Så nu har vi sovit hela dagen och bra legat och pratat i sängen. Gick upp för bara två timmar sen.
Nej nu sa ja göra någon nytta innan han kommer hem igen, för det blir inte mycket gjort när han är här. Då är det bara närhet som gäller.
"En timme försenat"
Så himla typiskt.
Här sitter jag uppe mitt i natten och räknar mer eller mindre ner sekundera tills Samul är hemma igen.
Jag lyckas ändå fördriva tiden ganska bra med Jenna Jamessons (ja, den Jenna Jamesson) självbiografi. Men så lägger jag ner boken i fem minuter för att kolla att flyget fortfarande är i tid. Men nej, EN TIMME FÖRSENAT så klart.
Så nu är den eviga frågan om man ska ge upp och gå och lägga sig och sova några timmar eller om man ska chansa på att man orkar vara vaken.
Får nog fråga Jenna och se om hon har något tillräckligt intressant att berätta för att hålla mig vaken.
Här sitter jag uppe mitt i natten och räknar mer eller mindre ner sekundera tills Samul är hemma igen.
Jag lyckas ändå fördriva tiden ganska bra med Jenna Jamessons (ja, den Jenna Jamesson) självbiografi. Men så lägger jag ner boken i fem minuter för att kolla att flyget fortfarande är i tid. Men nej, EN TIMME FÖRSENAT så klart.
Så nu är den eviga frågan om man ska ge upp och gå och lägga sig och sova några timmar eller om man ska chansa på att man orkar vara vaken.
Får nog fråga Jenna och se om hon har något tillräckligt intressant att berätta för att hålla mig vaken.
"Hellre jaga än bli jagad."
Nu är det bara 32 timmar kvar tills han är här hos mig igen.
ÄNTLIGEN!
Jag vet... allt kretsar just nu bara runt att Samuel är borta och när han kommer hem. Men är det så konstigt? När man är så här kär så är det väl naturligt?
Att han har varit borta har bara fått mig att inse mer hur mycket han betyder för mig och hur rätta vi är för varandra. Det kommer vara han och jag i resten av våra liv. För alltid.
Ja, jag vet... det är enformigt just nu.
Men hur roligt är det att skriva om att Elfsborg förlorade mot Örebro när de hade chansen att ta över första platsen i årets allsvenska? Inte speciellt... Visst man skulle kunna nämna i förbi farten att det är 6 poäng ner till tredjeplatsen, som dessutom har en match mer spelad. Men vem vill ligga tvåa? Det är allt eller inget. Vi ska ha hem guldet till Borås i år igen. Men hellre jaga än bli jagad. Kalmar har hela tiden pressen på sig att Elfsborg går om, om dom skulle tappa poäng. vi har fördelen att vi hela tidn har chansen att komma igen. Det är ju ingen hemlighet att man får extra krafter när man jagar efter något.
Som vanligt är det Samuel och fotboll som gäller.
Så jag slänger in en bild från kräftskivan i lördags för att väga upp lite.
ÄNTLIGEN!
Jag vet... allt kretsar just nu bara runt att Samuel är borta och när han kommer hem. Men är det så konstigt? När man är så här kär så är det väl naturligt?
Att han har varit borta har bara fått mig att inse mer hur mycket han betyder för mig och hur rätta vi är för varandra. Det kommer vara han och jag i resten av våra liv. För alltid.
Ja, jag vet... det är enformigt just nu.
Men hur roligt är det att skriva om att Elfsborg förlorade mot Örebro när de hade chansen att ta över första platsen i årets allsvenska? Inte speciellt... Visst man skulle kunna nämna i förbi farten att det är 6 poäng ner till tredjeplatsen, som dessutom har en match mer spelad. Men vem vill ligga tvåa? Det är allt eller inget. Vi ska ha hem guldet till Borås i år igen. Men hellre jaga än bli jagad. Kalmar har hela tiden pressen på sig att Elfsborg går om, om dom skulle tappa poäng. vi har fördelen att vi hela tidn har chansen att komma igen. Det är ju ingen hemlighet att man får extra krafter när man jagar efter något.
Som vanligt är det Samuel och fotboll som gäller.
Så jag slänger in en bild från kräftskivan i lördags för att väga upp lite.
"Kan man annat än älska honom?"
Han är helt underbar.
Det är konstaterat.
Det finns ingen i hela världen som är så underbar som min älskling.
Igår kändes allt hopplöst.
Vi lyckades blir osams under de fjuttiga 15 minuter vi pratade. Eller nej, det stämmer inte riktigt... för vi blev osams långt innan det. Så de få minuter jag får höra hans röst varje dag slösades igår bort mot tråkigheter. Vi var inte så osams att jag skulle vilja påstå att vi bråkade men vi pratade bara om tråkiga saker och var helt enkelt inte helt överens. Det gjorde det ju så klart ännu svårare för mig att sova utan honom igår.
Så vad är det då som gör honom så underbar, undrar du säkert.
För det första så vaknade jag i morse och hade fått inte ett utan två sms. Med fem minuters mellanrum dessutom. Jag fick veta hur mycket han saknar mig och att han också tyckte att gårdagens samtal var onödigt. Små saker jag vet. Men vilken skillnad det gjorde. Idag har jag för första gången lyckats se på allt positivt. Idag har jag inte varit ledsen för att han är borta. Idag har jag äntligen bara sett fram emot att han ska komma hem.
Och nu på kvällen pratade vi dessutom i en halvtimme. I en halvtimme. Det är inte långt ifrån vad vi har pratat SAMMANLAGT tidigare i veckan. Allt var helt underbart. Han berättade om allt som hänt och hur mycket han bara vill komma hem till mig. Jag kände mig så älskad och saknad. Han är så underbar.
Och det allra gulligaste.... Jag höll nästan på att glömma.
Han lindrar eltejp runt fingret eller armen varje gång han går ut och när någon frågar varför han har tejp på armen säger han att det är för att han har flickvän. Att det är hans gummiförlovning. Hur gullig är han inte?
Det har dessutom spridit sig så det är massa både tjejer och killar som springer omkring i aya napa just nu med eltejp som kärlekssymbol.
Kan man annat än älska honom?
Jag saknar honom så otroligt mycket.
Men idag mår jag inte dåligt. Jag bara längtar.
Det är konstaterat.
Det finns ingen i hela världen som är så underbar som min älskling.
Igår kändes allt hopplöst.
Vi lyckades blir osams under de fjuttiga 15 minuter vi pratade. Eller nej, det stämmer inte riktigt... för vi blev osams långt innan det. Så de få minuter jag får höra hans röst varje dag slösades igår bort mot tråkigheter. Vi var inte så osams att jag skulle vilja påstå att vi bråkade men vi pratade bara om tråkiga saker och var helt enkelt inte helt överens. Det gjorde det ju så klart ännu svårare för mig att sova utan honom igår.
Så vad är det då som gör honom så underbar, undrar du säkert.
För det första så vaknade jag i morse och hade fått inte ett utan två sms. Med fem minuters mellanrum dessutom. Jag fick veta hur mycket han saknar mig och att han också tyckte att gårdagens samtal var onödigt. Små saker jag vet. Men vilken skillnad det gjorde. Idag har jag för första gången lyckats se på allt positivt. Idag har jag inte varit ledsen för att han är borta. Idag har jag äntligen bara sett fram emot att han ska komma hem.
Och nu på kvällen pratade vi dessutom i en halvtimme. I en halvtimme. Det är inte långt ifrån vad vi har pratat SAMMANLAGT tidigare i veckan. Allt var helt underbart. Han berättade om allt som hänt och hur mycket han bara vill komma hem till mig. Jag kände mig så älskad och saknad. Han är så underbar.
Och det allra gulligaste.... Jag höll nästan på att glömma.
Han lindrar eltejp runt fingret eller armen varje gång han går ut och när någon frågar varför han har tejp på armen säger han att det är för att han har flickvän. Att det är hans gummiförlovning. Hur gullig är han inte?
Det har dessutom spridit sig så det är massa både tjejer och killar som springer omkring i aya napa just nu med eltejp som kärlekssymbol.
Kan man annat än älska honom?
Jag saknar honom så otroligt mycket.
Men idag mår jag inte dåligt. Jag bara längtar.
"Att jag är ensam"
Fortfarande lika tomt i lägenheten. Fortfarande ingen Samuel.
Så fort han kommer hem släpper jag honom inte ur sikte. Jag släpper honom aldrig ur min famn.
Men vilken kräftskiva vi hade i lördags.
Många kräftor, många snapsvisor och alldeles alldeles för många glas vin. Men roligt hade vi.
Jag saknade givetvis Samuel något oerhört under kvällen och i och med att jag fick mer och mer alkohol i blodet blev givetvis alla känslor mer och mer synliga. Men jag fick många tröstande ord. Tack alla! Speciellt skönt var att från ett ganska oväntat och relativt neutralt håll fick höra att alla ser hur mycket Samuel älskar mig. På grund av hur han tittar på mig. Då måste det vara äkta. :)
Så här sitter jag nu. Klockan är halv 12 och jag börjar bli ordentligt trött. Men jag vill inte lägga mig. Så fort jag lägger mig i sängen blir jag brutalt påmind om hur tomt det är här. Att jag är ensam.
Det gör ju inte saken bättre att Samuel har gått och blivit sjuk där nere i värmen. Feber och halsont. Jag vill bara ha honom här hemma så jag kan få ta hand om honom.
Hoppas veckan går fort så han äntligen kommer hem igen.
Så fort han kommer hem släpper jag honom inte ur sikte. Jag släpper honom aldrig ur min famn.
Men vilken kräftskiva vi hade i lördags.
Många kräftor, många snapsvisor och alldeles alldeles för många glas vin. Men roligt hade vi.
Jag saknade givetvis Samuel något oerhört under kvällen och i och med att jag fick mer och mer alkohol i blodet blev givetvis alla känslor mer och mer synliga. Men jag fick många tröstande ord. Tack alla! Speciellt skönt var att från ett ganska oväntat och relativt neutralt håll fick höra att alla ser hur mycket Samuel älskar mig. På grund av hur han tittar på mig. Då måste det vara äkta. :)
Så här sitter jag nu. Klockan är halv 12 och jag börjar bli ordentligt trött. Men jag vill inte lägga mig. Så fort jag lägger mig i sängen blir jag brutalt påmind om hur tomt det är här. Att jag är ensam.
Det gör ju inte saken bättre att Samuel har gått och blivit sjuk där nere i värmen. Feber och halsont. Jag vill bara ha honom här hemma så jag kan få ta hand om honom.
Hoppas veckan går fort så han äntligen kommer hem igen.
"Önska mig lycka till."
Idag var det tomt i lägenheten när jag kom hem. Trots att klockan var halv 12.
Det fanns ingen här som blev glad när jag kom hem.
Det fanns ingen här som jag kunde krama om.
Samuel är inte här.
Och hemska tanke.... så här ska det vara i en vecka.
En hel vecka med en tom lägenhet, en hel vecka med (otroligt onödiga) svartsjuka tankar, en hel vecka utan min älskade Samuel.
Men morgondgen ser jag faktiskt fram emot, oavsett allt dystert. Imorgon är det kräftskiva här hemma. Ska bli roligt. :) Och nu när jag är ensam här hemma kanske jag faktiskt hittar tid att uppdatera här lite och dela med mig av allt roligt som händer. Ha ju varit lite si och så med det... minst sagt.
Men nu ska jag snart försöka somna ensam - bara andra gången någonsin i den här lägenheten. Önska mig lycka till.
Det fanns ingen här som blev glad när jag kom hem.
Det fanns ingen här som jag kunde krama om.
Samuel är inte här.
Och hemska tanke.... så här ska det vara i en vecka.
En hel vecka med en tom lägenhet, en hel vecka med (otroligt onödiga) svartsjuka tankar, en hel vecka utan min älskade Samuel.
Men morgondgen ser jag faktiskt fram emot, oavsett allt dystert. Imorgon är det kräftskiva här hemma. Ska bli roligt. :) Och nu när jag är ensam här hemma kanske jag faktiskt hittar tid att uppdatera här lite och dela med mig av allt roligt som händer. Ha ju varit lite si och så med det... minst sagt.
Men nu ska jag snart försöka somna ensam - bara andra gången någonsin i den här lägenheten. Önska mig lycka till.
