Varning för gnäll!
Det är så himla tråkigt när en bra kväll avslutad med bråk. Eller inte ens bråk. Bara gnäll eller tjafs eller vad man nu vill kalla det.
Vi firade vår förlovningsdag med en underbar middag på Laxen och hade jättemysig tillsammans. Men ändå sitter jag ensam i soffan med intorkade tårar runt ögonen och Samuel ligger inne i sängen och sover. Orättvist! Varför kan killar bara strunta i allt och somna hur lätt som helst.
Tjafset var så himla onödigt också. Och Samuel tycker jag är så löjlig. Men man kan inte hjälpa hur man reagerat. Han kommenterade iaf att jag pratade för mycket när vi kom hem och låg i soffan och glodde på tv med Malin och Mattias. Och det förnekar jag inte. Jag pratade alldeles säker en hel del. Helt utan att jag tänker på det. Men jag blir ändå så himla ledsen. Han är hemma så jäkla lite nu för tiden så han kan fan stå ut med att jag pratar. Jag är ensam med Freja så mycket att jag tycket det är väldigt skönt att ha vuxna att prata med. Förlåt mig!!!
Plus att det faktiskt är en del av min personlighet. Jag pratar! Det är inget nytt direkt. Jag tycker inte att det är så jävla charmigt att han ligger och somnar i soffan när alla andra umgås heller. Så det så!!!
Fy!
Jag varnade för ett gnälligt inlägg. Was I wrong?
Nu sitter jag iaf här och kan inte sova för att jag funderar och ältar allt som händer. Jag blir så irriterad på att han bara kan ignorera allt. Och imorgon kommer han låtsas som ingenting. Men jag funderar starkt på att vara tyst så mycket jag vara kan. Bara för att markera. Så småsint känner jag mig just nu.
Jag har aldrig varit så stolt över mig själv!
Blä!!!!
