Krypträning
Det här med krypträning är rent ut sagt hopplöst!
Freja är inte det minsta intresserad av att förflytta sig alls. Inte på något sätt.
Jag har varit jätte dålig på att ha henne på mage ända sen hon föddes. Hon har vägrat. Blivit totalt vansinnig, lagt ner huvudet och bara skrikit. Nu har hon iaf lärt sig att stödja kroppen på armarna istället för att ligga som ett flygplan och lägga all vikt på magen. Förut så kräktes hon så fort hon låg på mage. Men det är inte så konstigt när all vikt hamnar där.
Men nu har jag börjat ha henne på mage flera gånger per dag. Och jag försöker lägga leksakerna en bit bort så hon måste sträcka på sig. Men hon ger upp så himla fort.
I morse låg hon faktiskt nöjd och lekte med sin snigel på golvet i hela 3 minuter. Det är mycket för att vara Freja. Men sen tog tålamodet slut och hon blev sur. Så hon fick ligga och gnälla i max 2 minuter sen tar mitt tålamod slut. Haha! Sådan mor sådan dotter.
Efter förmiddagsflaskan sprang vi iväg till Coop och handla. Tant Malin är magsjuk och behövde lite proviant så vi ställde så klart upp. Vi behövde ändå handla middag så det var ingen enorm uppoffring direkt. Handlingen tog som vanligt längre tid än jag hade tänkt så Freja var supertrött på vägen hem. Jag gjorde vad jag kunde för att hålla henne vaken men jag hade inte en chans. Som tur är så somnade hon precis innan vi kom hem så hon somnade om på en gång i sin säng. Nu ska jag plocka undan lite här och sen ska jag fixa kvällens efterrätt. Vi får besök av svärmor/farmor så då får man anstränga sig lite extra. Kul att ha en anledning till det ibland.
Hon tuggade på jackan så länge hon bara kunde. Men till slut kunde hon inte hålla ögonen öppna längre. Söta unge! 
