Helena

Jag har inte överdrivet mycket att berätta idag.
Jag kan inte påstå att det har hänt något utöver det vanliga den här veckan.
Samuel har varit hemma i alla fall. Helt underbart.
Jo, just det... höll ju på att glömma...

Något speciellt har faktiskt hänt. I onsdags sa Samuel till mig att jag skulle vara redo att bli kidnappad när han kom hem efter jobbet. Sagt och gjort så såg jag till att se representabel ut. Han satte mi i bilen och vi åkte iväg. Vi hamnade i Varberg. Så bjöd hn mig på nya Arn och sen skulle vi på restaurang också. Det hoppade vi dock över. Lite onödigt att offra ett resaurangbesök när man inte kan äta ändå. Magen krånglar som tusan med mig. Men vad uppskattad jag kände mig. Han är så underbar min älskling.

Annars har det varit en lugn vecka.
Jobbar bara 24,5 timme. Tyvärr bara uppdelat på två dagar. 13 timmar i önsdags och 11,5 imorgon. Tufft, men sånt är livet.

Idag har jag varit på stan med Malin och Lea och Angelica och Viggo. Bara jag som är utan barn. Får en att längta helt klart. Får väl se när det är dags för oss. Hund först. :)

Nu ska jag släppa datorn och göra lite nytta. Har både disk och tvätt att ta rätt på. Jippi!