"En sann elfsborgare ger aldrig upp"
Det har gått oändligt många omgångar sedan säsgongen började och jag har ännu inte lyckats gå på en ända match. Men igår var det äntligen dags.
Det var inte på Borås Arena. Det var inte ens en allsvensk match. Det var på Örjans vall. Det var svenska cupen. Men jag fick äntligen gå på live fotboll. Och vi vann. Vilken härlig seger.
Första halvlek var usel. Jag som längtat så.
Men efter paus kom båda lagen ut med nya krafter, speciellt Elfsborg.
Trots det tog HBK ledningen i 62:a minuten. Men en sann Elfsborgare ger aldrig upp och i 92:a minuten kom kvitteringen, bara sekunder innan matchen var slut. Men HBK gav sig inte utan tog istället ledningen igen i 6:te förlägningsminuten. Men återigen lyckades vi kvittera med 10 minuter kvar. Så matchen gick till straffar och tack vare "Johan Wiland - Sveriges nr. 1" som otroligt nog räddade två straffar vann vi till slut matchen och är vidare till kvartsfinal.
Vilken känsla. Jag fick äntligen ta på mig de fina gul-svarta och känna spänningen.
Så trots en total publiksiffra på 2200 trogna supportrar där en väldigt, väldigt liten del stod i bortasektionen så var jag lycklig. Jag hade åter igen fjärilar i magen. Gul-svarta fjärilar. Och gud vad jag har saknat dom.
På lördag möter Elfsborg Torshavn från Färöarna i ett andra möte i första omgången av Intertotocupen och otroligt nog är jag i Borås. Jag ska bara få igenom det hos den andra halvan av familjen. Men jag håller tummarna. En hemmamatch hade varit underbart.
Det var inte på Borås Arena. Det var inte ens en allsvensk match. Det var på Örjans vall. Det var svenska cupen. Men jag fick äntligen gå på live fotboll. Och vi vann. Vilken härlig seger.
Första halvlek var usel. Jag som längtat så.
Men efter paus kom båda lagen ut med nya krafter, speciellt Elfsborg.
Trots det tog HBK ledningen i 62:a minuten. Men en sann Elfsborgare ger aldrig upp och i 92:a minuten kom kvitteringen, bara sekunder innan matchen var slut. Men HBK gav sig inte utan tog istället ledningen igen i 6:te förlägningsminuten. Men återigen lyckades vi kvittera med 10 minuter kvar. Så matchen gick till straffar och tack vare "Johan Wiland - Sveriges nr. 1" som otroligt nog räddade två straffar vann vi till slut matchen och är vidare till kvartsfinal.
Foto: Elfsborg.se
Vilken känsla. Jag fick äntligen ta på mig de fina gul-svarta och känna spänningen.
Så trots en total publiksiffra på 2200 trogna supportrar där en väldigt, väldigt liten del stod i bortasektionen så var jag lycklig. Jag hade åter igen fjärilar i magen. Gul-svarta fjärilar. Och gud vad jag har saknat dom.
På lördag möter Elfsborg Torshavn från Färöarna i ett andra möte i första omgången av Intertotocupen och otroligt nog är jag i Borås. Jag ska bara få igenom det hos den andra halvan av familjen. Men jag håller tummarna. En hemmamatch hade varit underbart.
Kommentarer
Trackback
